Vuxna barn

Det är fredag, jag smuttar lite på en Staropramen öl.
Äntligen helg och jag slipper "sitta av tiden".

För 4 veckor sedan började jag något som kallas för "Jobb Stegen", delvis är det som vilken annan jobbsökar-kurs som helst men här får man faktiskt hjälp med av "Coachen", eller "Coacherna" eftersom dom är två.

Det började skitbra, man kände sig välkommen, inte så hopplös när man insåg att det finns faktiskt andra som inte fått något arbete. Vi fick göra lite gruppuppgifter så vi lärde känna varandra lite bättre och kanske fick reda på något om oss själva som vi inte visste om.
Vi får veta lite hemligheter om hur rekryterare tänker, varför vissa frågor ställs osv. Suveränt!

Den här veckan har det blivit väldigt mycket "Egen Tid" som dom kallar det, dvs vi ska själva leta jobb på internet och kontakter. Det är skitbra, för dom som håller på med det och inte stör andra.
Jag kan inte påstå att jag sitter vid datorn och letar jobb 8 timmar om dagen, men jag försöker hålla mig sysselsatt, antingen med lite programmering på laptop'en som jag fick låna av svåger eller med körkortsfrågor. Jo, det är tamefan dags att skaffa sig körkort.

Nåja, varför heter det här inlägget "Vuxna barn"?
Eftersom det har blivit så mycket "Egen Tid" så har ett par personer fått för sig att det är helt okay att snacka om allt möjligt 8 timmar om dagen, helst något som ingen annan bryr sig om, och med en röst som hörs ända till Kalix. Ibland bryter det ut lite skoj av det hela, men övergår snabbt till något barnsligt.
Jag och N som jag sitter brevid såg lite förvånade på varandra och tänkte "WTF?" när vi såg två vuxna 40 taggare springa runt i klassen, skrikandes och skrattandes. Sen kom tanken, "Nej faaaaaan, vi har hamnat på vuxendagis!"

Som tur är det bara en vecka kvar som vi ska vara där som en grupp, sedan blir det mer inviduelt med coachen.